Ett vanligt krav på våra översättare är att de ska bo i det land där deras modersmål talas. På så vis kan de hålla sig á jour med hur språkbruket förändras över tid. Men när det gäller turism så kan vi göra undantag. Många gånger är det viktigt att översättarna har god lokalkännedom om resmålet. Det innebär att översättaren kan förhålla sig lite friare till originaltexter, vilket ofta är önskvärt i den här typen av publikationer. Översättaren känner då också till lokala sedvänjor och kan kanske till och med förstå dialektala uttryck. Det är till exempel inte lätt för en icke skånskkunnig person att veta att ”Pärans dag” är tillägnad potatisen.